Antiken av Hanna Johansson
Antiken handlar om en kvinna i trettioårsåldern som är ensam och i hennes ensamhet uppstår en besatthet av en äldre kvinna, en konstnär, som hon träffar genom ett jobbuppdrag. Besattheten upptar hela hennes liv och hon vill vara konstnärens allt, ända tills hon träffar kvinnas dotter och besattheten tar en ny riktning. I den förfallna staden Ermoupoli i grekiska Kykladerna utspelar sig ett slags lågmält triangeldrama mellan mor, tonårsdotter och moderns yngre väninna, som känner sig som en inkräktare.
Det här var en så fint skriven bok om besatthet och relationer. Den har mycket exakta spaningar och detaljer på kvinnorna berättarjaget på olika sätt är upphakad på, vilket jag tyckte först gav mig en bättre bild av kvinnorna som är föremål för besattheten än själva berättarjaget. Men det känns som det finns en stark poäng i att texten är skriven så, eftersom fascinationen är det centrala i texten.
Det är en bok med mycket stämning och miljö. Detta skrivs fram väldigt väl, det var svårt att inte dras in och uppslukas av boken. De åt några körsbär på ett ställe och det lät gott men också lite äckligt och jag tänkte fortfarande på de körsbären tio sidor senare. Det är rikt på beskrivningar av hur det är på platsen i boken, som kaffe med hälften mjölk, stenstrand och cola med citronskivor. Boken har en viss känsla! Givet detta hade romanen kunnat bli lite drömsk eller svävande men den hamras på plats med saker man känner igen, en tröja som blir blöt av bikinin under, lukt av svett, alla saker man själv kan relatera till. Då blir boken inte längre en dröm utan något som hade kunnat hända! Det är skickligt skrivet.
På några ställen tänkte jag att jag hade skrivit ett visst parti på ett annat sätt, om jag hade skrivit boken. De var de enda gångerna jag reagerade på texten på det sättet. Men när jag börjar fundera kring sådana saker är det alltid ett bra betyg till boken!
Betyg: 4 av 5
Förlag: Norstedts
Det här var en så fint skriven bok om besatthet och relationer. Den har mycket exakta spaningar och detaljer på kvinnorna berättarjaget på olika sätt är upphakad på, vilket jag tyckte först gav mig en bättre bild av kvinnorna som är föremål för besattheten än själva berättarjaget. Men det känns som det finns en stark poäng i att texten är skriven så, eftersom fascinationen är det centrala i texten.
Det är en bok med mycket stämning och miljö. Detta skrivs fram väldigt väl, det var svårt att inte dras in och uppslukas av boken. De åt några körsbär på ett ställe och det lät gott men också lite äckligt och jag tänkte fortfarande på de körsbären tio sidor senare. Det är rikt på beskrivningar av hur det är på platsen i boken, som kaffe med hälften mjölk, stenstrand och cola med citronskivor. Boken har en viss känsla! Givet detta hade romanen kunnat bli lite drömsk eller svävande men den hamras på plats med saker man känner igen, en tröja som blir blöt av bikinin under, lukt av svett, alla saker man själv kan relatera till. Då blir boken inte längre en dröm utan något som hade kunnat hända! Det är skickligt skrivet.
På några ställen tänkte jag att jag hade skrivit ett visst parti på ett annat sätt, om jag hade skrivit boken. De var de enda gångerna jag reagerade på texten på det sättet. Men när jag börjar fundera kring sådana saker är det alltid ett bra betyg till boken!
Betyg: 4 av 5
Förlag: Norstedts
Språk: Svenska
Sidor: 223
ISBN: 9789113116365