Barnet - en sonettkrans av Olivia Bergdahl
En sonettkrans är bland det mest tekniskt avancerade man kan skriva. Det är strikta regler kring rimflätning och takt och den avslutande mästarsonetten, den femtonde, ska bestå av första raden i var och en av de fjorton andra, samt att slutraden i varje enskild sonett också ska inleda den efterföljande sonetten.
Barnet handlar om hur det är att växa upp och hur omvärlden kan se ut.
Det här är bland det bästa jag läst i år tror jag? De fjorton första sonetterna handlar om uppväxt och det är tydliga skildringar av miljö med mera och sedan återanvänds de sista/första raderna för att måla upp en helt egen bild i mästarsonetten. Den om en drunknad barnkropp som ligger i sanden, den som väckt så starka reaktioner.
Barnet är så fruktansvärt skickligt skriven, jag vill bara läsa den igen igen och igen. Det övergår faktiskt mitt förstånd hur man kan lyckas skriva något så tekniskt avancerat, som har så snygga rimföljder och som är så snyggt hopskrivet som helhet.
Det är referenser till olika saker (särskilt kul med Göteborgsreferenser för mig som göteborgare) och det känns som att den är skriven på lätt hand, fast man förstår hur mycket jobb som är nerlagt.
Wow wow wow!
Betyg: 4,5 av 5
Förlag: Ordfront förlag
Språk: Svenska
Sidor: 33
ISBN: 9789177750727
Spana in mitt konto inom kort för en intervju med Olivia Bergdahl!