Jag for ner till bror av Karin Smirnoff

 

Janakippo reser till sin bror i Smalånger för att stanna där en längre tid. Där är det mesta som vanligt. Maria har hittats död och hennes bror håller på att supa ihjäl sig. Jana och hennes bror har ett mörkt förflutet men trivs bra i varandras närhet. 

Jag for ner till bror är en speciell bok, inte minst för att den är skriven på ett så annorlunda sätt. Det används inga skiljetecken förutom punkter i boken, namn skrivs ihop och boken har ett lite annorlunda flyt som är väldigt fascinerande och härligt omväxlande när man kommit in i det.

Vidare så gör bokens handling den lite speciell, jag har sällan läst så råa skildringar av exempelvis missbruk och våldsamt beteende. Det är en bok med enorma kontraster: från att kännas svart och jobbigt till att kännas varmt och kärleksfullt. Det är riktigt snyggt skrivet!

Det jag uppskattade mest med boken var att den var lite som livet självt, upp och ner, med karaktärer som gick att relatera till - som kändes jordnära. Även om boken stundom var brutal så ingav den minst lika ofta en känsla av trygghet, något inte många böcker gör. Tumme upp för det! Kände personligen att den tappade lite på slutet, annars hade den fått en femma. En riktigt bra bok!

Betyg: 4 av 5
Förlag: Bokförlaget Polaris
Sidor: 318
ISBN: 9789177950981

Bokrecension | |
Upp