I fiskarnas tecken av Melissa Broder
Lucy skriver på en avhandling om Sapfo sedan många år tillbaka när hennes förhållande med pojkvännen tar slut. Hennes systers föreslår direkt att hon ska flytta in hos henne, i Venice Beach.
Sagt och gjort, Lucy flyttar men det hjälper inte. Hon går i gruppterapi med det lindrar inte hennes ångest och det gör inte heller förbindelser via Tinder. En dag på stranden förändras dock allt. Hon stöter på en gåtfull simmare, som visar sig vara något långt bortom vad hon någonsin kunnat föreställa sig.
Om jag skulle beskriva I fiskarnas tecken med ett ord skulle det vara: vrickad. Det är en salig blandning mellan tung vardagsrealism och försiktig fantasy. Den är uppfriskande och olik allt annat jag läst. Pluspoäng får den för att den hanterar viktiga ämnen såsom depression och ångest, och hur svårt det kan vara att hantera när både en själv såväl som en närstående drabbas. Att hantera det är inte lätt.
Huvudpersonen i boken är svår att sympatisera med. Om ni läser boken själva lär ni märka att hon på många ställen beter sig på sätt som minst sagt går att ifrågasätta och det drog ner boken lite för mig att jag hela tiden var lite irriterad på henne. Men jag uppskattade verkligen att boken hade flera bottnar, lite eftertanke, att den var smart skriven. Det här är Melissa Broders debutroman men jag har tidigare läst hennes personliga essäer i So Sad Today och det är bland det absolut bästa och mest vrickade jag läst. Den här boken gjorde mig inte besviken, hon skriver på på ett fenomenalt medryckande och nytänkande sätt, men med vissa medel hade den kunnat bli spektakulär.
Betyg: 3,5 av 5
Förlag: Modernista
Sidor: 297
Språk: Svenska
Översättare: Helena Hansson
ISBN: 9789177813590